December 2009
Klimattoppmöte i Köpenhamn, COP 15, genomförs.
Våren 2009
Energi och klimatproposition
5 februari 2009
Regeringspartierna kommer överens om att upphäva förbudet mot nybyggnad av kärnkraft.
16 februari 2005
Kyotoprotokollet träder i kraft.
2005
Den återstående reaktorn i Barsebäck stängs.
Maj 2002
Sverige ratificerar Kyotoprotokollet, som är det första bindande klimatavtalet där världens utvecklade länder tar på sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med sammantaget 5,2 procent under perioden 2008-2012 (jämfört med utsläppen 1990).
15 mars 2002
Socialdemokraterna, centern och vänsterpartiet lägger fram en ny energiuppgörelse. Regeringen inbjuder kraftindustrin till förhandlingar om en avveckling av den svenska kärnkraften. Barsebäck 2 ska stängas som planerat 2003. Då ska också handel med gröna certifikat införas. Kommunernas kraftvärmeverk ska få lägre skatt på de bränslen (även fossila) som används för värmeproduktion.
1 januari 2002
Ny lagstiftning träder i kraft. Brännbart avfall ska sorteras ut från annat avfall. Det blir förbjudet att deponera det brännbara avfallet. Material som går till förbränning är skattebefriande.
11 december 2001
Riksdagen bestlutar att skjuta upp beslutet att stänga den andra reaktorn i Barsebäck, till 2003.
29 november 2001
Socialdemokraterna och vänsterpartiet överlämnar en klimatproposition till riksdagen. Klimatfrågan beskrivs som "en global utmaning" där Sverige deltar aktivt i arbetet med att begränsa klimatpåverkan och utveckla gemensamma styrmedel.
1999
Den första reaktorn i Barsebäck stängs.
December 1997
FN:s internationella klimatkonferens (Unced) i Kyoto når enighet om gränser för utsläpp av växthusgaser med 5,2 procent från år 1990 fram till perioden 2008-2010. EU-länderna har åtagit sig att gemensamt misnka sina utsläpp med 8 procent. Konferensen avstår från att rekommendera en utbyggnad av kärnkraften som lösning på klimatproblemet.
1997
1997 års energipolitiska beslut inrättar ett program för ett ekologiskt och ekonomiskt långsiktigt hållbart energisystem. Beslut om att stänga den första svenska kärnreaktorn 1998, den andra 2001. Energimyndigheten bildas. Myndighetens uppgift består dels av ett sjuårigt forsknings-, demonstrations- och utvecklingsprogram, dels av ett femårsprogram inriktat på att främja ny och förnybar elproduktion, minskad elanvändning och energieffektivisering.
1996
Riksdagen beslutar att omreglera elmarknaden. I princip innebär det att elproduktion går från planekonomi till marknadsekonomi.
1991
1991 års trepartiöverenskommelse mellan socialdemokraterna, centerpartiet och folkpartiet satsar 950 Mkr till biobränsleeldad kraftvärme. Resultatet blir sexton nya sådana anläggningar. Stora satsningar även på vindkraft. Kolodioxidskatt införs.
1980- och 1990-talen
Forskare uppmärksammar tendenser till klimatförändringar som kan kopplas till de ökade halterna av växthusgaser i atmosfären. Mot slutet av 1990-talet råder så gott som enighet om att temperaturökningarna har blivit så stora att de inte kan förklaras med naturlig variation.
26 april 1986
En reaktor i kärnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina, drabbas av en härdsmälta. i närområdet omkommer minst 30 personer omedelbart och tiotusentals evakueras. I Sverige drabbas framförallt mellersta och norra landet av cesiumnedfall, vilket gör att bär, svamt och renkött blir otjänliga som livsmedel. En massiv opinion för att avveckla svensk kärnkraft bildas.
1985
Nytt riksdagsbeslut om energi: Färre konkreta mål och större tvetydighet om årtalet för avvecklingen av kärnkraften.
1983
Statens Energiverk inrättas och får det samlade myndighetsansvaret över energiområdet.
1982
Socialdemokrafterna startar ett omfattande stödprogram på energiområdet. Tre motiv: regionalpolitiskt, sysselsättningspolitisk och energipolitiskt.
1981
Riksdagen reviderar det nationella energiprogrammet i den mest omfattande svenska energipropositionen under 1900-talet. Målet är att spara energi, minska oljekonsumtionen och att ersätta olja med kärnkraft, som tillåts expandera kraftigt. Det nämns att sista svenska reaktorn ska stängas senast 2010, grundat på uppfattningen att livslängden på ett kärnkraftverk är 25 år.
23 mars 1980
Folkomröstning om kärnkraft. Det finns tre linjer som alla är avvecklingslinjer. Linje 1 och linje två har valsedlar, undantaget ägarfråg
28 mars 1979
Kärnkraftverket Three Mile Island i USA haverar. De flesta radioaktiva ämnen stannar inom anläggningen. Utsläppen till omgivningen anses inte ha orsakat någon skada. Olyckan ger upphov till stor debatt i många länder kring kärnkraftens säkerhet. I Sverige uppstår en riksdagsmajoritet för att utlysa en folkomröstning om kärnkraft.
1979
Oljekriserna 1973 och 1979 medför att staten vill minska landets oljeberoende. Användningen av inhemska bränslen som torv och biobränslen stimuleras, liksom övergång till kol. Staten erbjuder lån och bidrag för eldning med torv och biobränslen.
1976
SLU startar under ledning av professor Gustaf Sirén forskning om odling av energiskog. Odlingarna är enbart tänkta som en skogligföreteelse för att utnyttja improduktiva torvmossar. Ungefär samtidigt som forskarna inser att konceptet inte fungerar kommer diskussionen om jordbrukets kostsamma överskott av livsmedelsproduktion. Konceptet flyttas då ut på jordbruksmark, vilket visar sig fungera bra. Idag betraktas energiskog enbart om jordbruksgröda.
1975
Bred enighet i riksdagen om generellt riktmärke för utbyggnad av vattenkraften till 66 TWh/år år 1985. Den allmänna miljörörelsen växer i styrka. Lokala älvräddaroganisationer skapar opinion.
18 maj 1972
Kungen inviger kärnkraftverket i Oskarshamn. Sverige ser ett behov av att bygga 24 kärnkraftverk de kommande årtiondena.
1960-talet
Utbyggnaden av vattenkraft börjar ifrågasättas. Protesterna växer mot exploatering av markområden och älvar, t ex Sarek och Vindelälven. Planerade utbyggnader stoppas. Andra former för elproduktion börjar diskuteras.
1950-60-talet
Inhemska uranreserver för kärnkraft undersöks.
1910
Riksdagen beslutar i stor enighet att bygga en statlig kraftstation i Stora Lule älv. Kraften ska levereras till Statens Järnvägar. Malmbanan ska elektrifieras och övre Norrland ska industrialisers. Grunden är lagd för ett samförstånd mellan de politiska partierna om vattenkraftens utbyggnad. Samförståndet varar ända fram till debatten om Vindelälven i mitten av 1960-talet.
Sekelskiftet 1800-1900
Metod på frammarsch: el från stenkolsbaserad ångkraft.
1893
Elkraftens genombrott i svensk industri: Sverige får sin första betydande vattenkraftstation; i vattenfallet vid byn Hellsjön i Värmland.
1887
Elektrisk belysning kommer till den svenska landsbygden: Fyra glödlampor tänds hos Anders Norell i Delsbo. Kraften kommer från ett vattenfall i Strömneån.
1876
Premiär för elektrisk belysning i Sverige, vid sågverk i Dalarna och Hälsingland.
1700-1800-talet
Mekaniken för hantering av skogsbränsle börjar utvecklas.
