Det är stora skillnader i energianvändningen mellan olika länder, både i användning per capita och per energislag. Skillnaderna beror på ländernas olika förutsättningar vad gäller tillgång på energi, ekonomisk utveckling, infrastruktur och klimat. Obalans mellan tillgång och efterfrågan på ett energislag i en region sprids via prissystemet snabbt till angränsande energimarknader och regioner och påverkar hela världen.
Energiläget i världen
Fossila bränslen dominerar alltjämt världens energiförsörjning och utgör drygt 80 % av tillförseln. Störst är oljan med 33 % följt av kol 26 % och naturgas 21 %.
Andelen förnybar energi inklusive vattenkraft har den senaste tioårsperioden varit ca 13 %. Kärnkraften svarar för resten, knappt 6 %.
Den globala energianvändningen ökar. Kina ökar sin energianvändning mest men även övriga Asien och Nordamerika ökar sin användning. EU minskade däremot sin energianvändning med 2,2 % under 2007.
Under 2008 fortsatte Kina att öka sin totala energiförbrukning. Kina stod för nära 90 % av den totala ökningen av kolanvändning. Kina, tillsammans med Indien och mellanöstern ökade sin oljeanvändning med cirka 5%, medan resten av världen minskade sin, under 2008.
Förnybar energi världen
Andelen förnybar energi har under en tioårsperiod varit förhållandevis stabil. I Afrika är närmare hälften av den totala energianvändningen förnybar, i Asien är nästan en tredjedel förnybar och i Latinamerika en femtedel. I f.d. Sovjet är däremot andelen förnybart mindre än 2 % och i Mellanöstern mindre än 0,5 %. Andelarna förnybar energi minskar långsamt i Afrika, Asien och Latinamerika. Denna nedgång har balanserats av en motsvarande uppgång i OECD länderna samt i Europa utanför OECD.
Drivmedel eller mat?
Intresset är stort för att hitta nya drivmedel och är starkt fokuserat på biodrivmedel, biodiesel och etanolframställning ur palmolja, sockerrör och olika sädesslag främst majs och vete. Intresset har lett till exploatering av urskogar för att öka odlingsarealen samtidigt som
de tidigare spannmålsöverskotten har minskat till nivåer som drivit upp världsmarknadspriserna på spannmål. Utvecklingen ar lett till den debatt om hur vi ska använda grödorna, till mat eller som drivmedel.
