Kyotoprotokollet

Vid ett möte i Kyoto år 1997 lyckades en rad länder enas om att reglera utsläppen av:

• koldioxid (CO2)
• metan (CH4)
• kväveoxidul (N20)
• fluorkolväten (HCF)
• perfluor-väten (PFC)
• svavelhexafluorid (SF6)

I Kyotoprotokollet lovar industriländerna att minska sina utsläpp med drygt fem procent i genomsnitt under åren 2008-2012, jämfört med 1990 års nivå.

Olika mål

Länderna får själva avgöra hur man ska nå sina mål. Olika länder har olika mål och EU-länderna har sinsemellan gjort en inbördes fördelning av utsläppsminskning i unionen.

För att Kyotoprotokollet skulle bli giltigt krävdes att minst 55 länder skrev på protokollet. De länder som skrivit på måste dessutom representera minst 55 procent av industriländernas utsläpp av koldioxid år 1990. Eftersom Ryssland och USA tillsammans svarar för mer än 50 procent av industriländernas utsläpp var åtminstone ett av dessa länder tvunget att godkänna protokollet för att det skulle gälla. När Ryssland skrev på i november 2004 innebar att Kyotoprotokollet kunde träda i kraft den 16 februari 2005. I dag har 182 länder skrivit på protokollet.

Vad innehåller protokollet?

Kyotoprotokollet innehåller tre s.k. flexibla mekanismer som går att samarbeta kring för att genomföra projekt som minskar utsläpp av växthusgaser. De två första är de s.k. projektbaserade mekanismerna. Alla tre har det gemensamt att ett land kan dra nytta av utsläppsminskningar som genomförts i andra länder:

• Gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI) innebär att industriländer har möjlighet att genomföra åtgärder i andra länder, som har åtaganden enligt Kyotoprotokollet, och tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna.
• Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) innebär att industriländerna genomför projekt i länder utan egna åtaganden i Kyotoprotokollet. Det betyder i allmänhet i utvecklingsländer.
• Handel med utsläppsrätter är ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Genom utsläppshandel blir det möjligt att genomföra utsläppsminskningar i det land och i den anläggning där det kostar minst.

Sveriges åtagande

Under perioden 2008-2012 ska de svenska utsläppen av växthusgaser vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Enligt Kyotoprotokollet får Sverige egentligen öka sina utsläpp med upp till 4% men Sverige har en egen klimatstrategi med mål på både kort och lång sikt.

Svenskt klimatmål

Klimatmålet på kort sikt är att minska de svenska utsläppen av växthusgaser under perioden 2008–2012 till 96 procent av utsläppen år 1990. Det långsiktiga klimatmålet innebär att utsläppen för Sverige bör vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter* per år och invånare år 2050. Efter år 2050 ska utsläppen fortsätt att minska.

*Mått på mängd växthusgaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet.