Kol är världens största lagrade naturresurs och utgör 26% av världens energiförsörjning.
Under de senaste fem åren har användningen av kol ökat dubbelt så snabbt som den totala energianvändningen i världen. Kina står ensam för över 40 % av all brytning och användning av kol. Inom EU, som tillsammans svarar för 10 % av den globala användningen, minskade förbrukningen år 2007 med cirka 0,5 %.
Hur bildades kol?
Kolet vi använder idag bildas genom att växtmaterial förmultnade och lagrades in i jordskorpan under mycket lång tid. Kol är en ändlig resurs. Beroende på hur långt förmultningsprocessen gått får kolet olika rank. Ranken talar om hur hög kolhalten och energiinnehållet är.
Ranken omfattar fyra huvudgrupper:
- Brunkol och torv (65-84 % kol)
- Stenkol (84-91 % kol)
- Antracit (>91 % kol)
- Metaantracit
För att det ska kunna bildas kol krävs platser med hög växtlighet, låg sedimenttillförsel och begränsad oxidation och nedbrytning av växtmaterialet. Sådana platser är t.ex. torvmarker, kustnära sumpmarker och deltaslätter.
Tillgång i världen
Den totala tillgången på kol i världen är mycket omfattande, och med 2008 års produktionsnivå beräknas kolreserverna räcka i minst 130 år (källa: NOG, Nätverket olja och gas).
Användning av kol i Sverige
Kol var ett bränsle av stor betydelse i Sverige fram till 1950-talet. Under 1930-talet uppgick Sveriges import av kol och koks till cirka 7 miljoner ton per år, vilket motsvarade mer än hälften av landets dåtida energiförsörjning. På 1950-talet ersattes kolet nästan helt av olja beroende på att oljan var ett billigare och mer lätthanterligt bränsle för energiproduktion. Allt kol som används i Sverige importeras. Mängden kol och koks som importeras har skiftat kraftigt genom åren. År 2007 importerades drygt 3 miljoner ton, vilket utgör cirka 5 procent av den totala energitillförseln i Sverige. (källa: NOG, Nätverket olja och gas).
