Kol står för drygt en fjärdedel av världens energitillförsel och är den näst största energikällan efter olja.
Världsproduktionen och konsumtionen av kol ökar, främst i Kina. Kina står ensamt för drygt 40 % av världskonsumtionen av kol. Kina, USA och Indien är de länder som både producerar och använder mest kol i världen.
Hur bildades kol?
Kolet vi använder idag bildas genom att växtmaterial förmultnade och lagrades in i jordskorpan under mycket lång tid. Kol är en ändlig resurs. Beroende på hur långt förmultningsprocessen gått får kolet olika rank. Ranken talar om hur hög kolhalten och energiinnehållet är.
Ranken omfattar fyra huvudgrupper:
- Brunkol och torv (65-84 % kol)
- Stenkol (84-91 % kol)
- Antracit (>91 % kol)
- Metaantracit
För att det ska kunna bildas kol krävs platser med hög växtlighet, låg sedimenttillförsel och begränsad oxidation och nedbrytning av växtmaterialet. Sådana platser är t.ex. torvmarker, kustnära sumpmarker och deltaslätter.
Tillgång i världen
Kina svarar för närmare hälften av stenkolsproduktionen. År 2009 blev Kina för första gången nettoimportör av kol.
De största exportländerna av stenkol är Australien, Indonesien och Ryssland. Av den globala stenkolsproduktionen går 15 % på export.
Användning av kol i Sverige
Kol var ett bränsle av stor betydelse i Sverige fram till 1950-talet. Under 1930-talet uppgick Sveriges import av kol och koks till cirka 7 miljoner ton per år, vilket motsvarade mer än hälften av landets dåtida energiförsörjning. På 1950-talet ersattes kolet nästan helt av olja beroende på att oljan var ett billigare och mer lätthanterligt bränsle för energiproduktion. Allt kol som används i Sverige importeras. Mängden kol och koks som importeras har skiftat kraftigt genom åren.
I Sverige används nästan uteslutande stenkol. Stenkol delas traditionellt in i två olika kategorier efter användningsområde: metallurgiskt kol eller kokskol, som används inom järn- och stålindustrin, samt ångkol eller energikol som används för energiändamål inom industrin och inom energisektorn.
År 2010 använde industrin i Sverige 1,8 miljoner ton kokskol och 0,8 miljoner ton energikol. Mängderna motsvarar 9,8 TWh kokskol samt 6,4 TWh energikol.
