Torv är ett bränsle som lagras i jordskorpan och består av döda växter som förmultnat under fuktiga förhållanden, det vill säga vid låg eller ingen syretillförsel.
Torvbildningen i vårt land startade för cirka 10 000 år sedan och pågår fortfarande. När man tar tillvara torven kallas det att man bryter torv. I Sverige är cirka 25 % av landarealen torvmark, cirka 10 miljoner hektar men man bryter endast en lite del av marken. I Sverige finns det torvmarker över hela landet men mest i Småland, Bergslagen och i Norrlands inland. Det mesta av den torv som används för att producera energi bryts i Jämtland och i Norrbottens län .
Miljöpåverkan
Torvmarken släpper ut koldioxid men genom att starta en brytning av torv stannar utsläppen upp och mindre växthusgaser läcker ut i luften. Vid förbränning av torv bildas det dock växthusgaser igen som kommer ut i luften. Genom att samelda torv med olika trädbränslen minskar man problem med askan som uppstår vid förbränningen av enbart trädbränslen. Användningen av torv som bränsle kan också bidra till att minska användningen av fossila bränslen. Torvbrytningen bidrar också till att öka sysselsättningen i glesbygden.
Är torv ett fossilt eller ett förnybart bränsle?
I Sverige och i det internationella samarbetet har torv hittills betraktats som fossilt eller likvärdigt med fossila bränslen. I våra nordiska länder har begreppet långsamt förnybart biomassabränsle använts som ett sätt att karaktärisera torv. FN:s klimatpanel IPCC valde våren 2006 att placera torv som ett bränsle i en egen kategori – torv. Forskning som stötts av Naturvårdsverket, Energimyndigheten och torvbranschen visar att torvens klimategenskaper kan växla från att vara likvärdiga med trädbränslen till att vara likvärdiga med kol.
Användning av energitorv i Sverige
Under de senaste åren har mellan 3-4 TWh torv använts för el- och värmeproduktion. Det är cirka 0,6 % av den totala energitillförseln i Sverige. Det mesta bryts i Sverige men en mindre del importeras också från andra länder. I Sverige har användningen av torv ändrats över tiden. Under de båda världskrigen använde vi mycket torv för energiändamål beroende på att krigen hindrade importen av viktiga energiråvaror. Efter krigen ersattes torv av kol och olja och i viss mån av vattenkraft. Då torv återintroducerades i energisystemet i slutet av 1970-talet var argumentet att ersätta olja. I den omställning av energisystemet som nu sker spelar torv en roll som ett viktigt komplement till trädbränslen (källa: Svenska Torvproducentföreningen). Torv eldas i fjärrvärmeverken för att skapa el och värme.
