Undervisningen om energi och klimat i grundskolan skulle kunna bli mycket bättre. I det slutliga förslaget till kursplaner har Skolverkets arbetsgrupper tagit tillvara Energimyndighetens synpunkter - åtminstone i NO-ämnen. Men samhällskunskapen riskerar att missa en av de viktigaste samhällsfrågorna - klimatfrågan. Viktiga pusselbitar i teknikämnet saknas också. Det säger Energimyndigheten nu när Skolverket fått i uppdrag att skriva nya kursplaner för grundskolan.
Klimat- och energifrågorna är så viktiga i vårt samhälle att vi inte bara kan lämna över dem till experter och politiker.
Energipolitik påverkar bensinpriset för mopeden
I Skolverkets tredje remissupplaga för grundskolans kursplaner har klimat- och energifrågorna i huvudsak fått en tydlig och genomtänkt plats. Men om kursplanen för samhällskunskap får det innehåll som föreslås reduceras återigen dessa oerhört viktiga samhällsfrågor till att bara handla om teknik och fysik. Det är förvånande - och olyckligt - att den samhälls- och framtidsfråga som i princip står högst på politisk och medial agenda över huvud taget inte nämns i det styrdokument som ska prägla framtidens undervisning i samhällskunskap.
Hur kan SO-läraren till exempel undervisa om rättvisa, krig i Mellanöstern eller miljö utan att förstå energifrågornas betydelse? Och Kyotoavtalet är inte ett årtal att memorera, utan något som påverkar skolans belysning, priset för mopedens bensin och USA:s säkerhetspolitik.
Klimatfrågan är ett perfekt tema för att träna och utmana elevens förmåga att argumentera, förstå olika ståndpunkter och skapa sin egen uppfattning - och detta är kompetenser som krävs för att få högre betyg.
